Smådjurschansen

För oss på Smådjurschansen är det mycket viktigt att samtliga av våra kaniner bor i artanpassade, berikande och rymliga boenden. 

Som strömaterial i kaninernas toalett bör ett naturbaserat strömedel användas, det vill säga ett pappers-, trä-, halm- eller majsbaserat strömedel. Ett naturbaserat strömedel bryts ned i kaninernas mag- och tarmkanal om de skulle äta av det. Betonit- och kristallsand bör undvikas då detta kan orsaka sjukdom och förstoppning. Kaninerna ska alltid, enligt lag,  ha tillgång till hö eller halm som de kan bädda med. 

Kaniner som bor ute bör ha tillgång till minst ett utrymme som är helt dragfritt samt upphöjt från marken. Lämpligast är om ingången till detta utrymme är på undersidan med en ramp upp, detta för att få en så dragfri miljö som möjligt. Kaniner som bor ute bör bo på en yta där de spenderar majoriteten av sin tid på ett sviktande underlag som exempelvis gräs, jord eller torv. 

 Kaniner som bor inne bör bo så att de spenderar större delen av sin tid på ett stötdämpande och avlastande material. Detta eftersom att golv inomhus är ett onaturligt stumt underlag för kaniner och därmed bör deras boende anpassas utefter detta för att förhindra att kaninerna utvecklar pododermatit, det vill säga trycksår. Tänk på att vissa mattor som vi uppfattar som mjuka kan vara vassa för kaninernas tassar. 

Kaninerna måste ha minst ett hus som de kan sitta i och på, detta hus bör ha minst två in- och utgångar eftersom kaniner alltid vill ha en extra flyktväg. Inred med flera hus, rör och bäddar, bor kaninerna inne kan man plocka in grenar, stockar och stubbar utifrån. Bygg gärna på höjden, kaniner uppskattar att ha utkiksplatser i olika höjder. Kom ihåg att kaniner är naturliga grävare och har de inte tillgång till att gräva i marken bör de ha tillgång till minst en grävlåda. Ett lämpligt grävmaterial i denna är ogödslad blomjord eller sandlådesand. Tänk på att kaniner rent instinktivt vill att ingången till deras bohålor, det vill säga ingången till grävlådan, ska vara delvis gömd eller skyddad. 

Kaninernas kost ligger till grund för deras välmående. En felutfodrad kanin är i många fall en sjuk kanin och en felaktig kost kan leda till sjukdomar som exempelvis pododermatit, fetma, leversjukdomar och tandsjukdomar. En lämplig diet för kaniner skall bestå av fri tillgång till hö av bra kvalitet samt en daglig giva av färska eller torkade örter och grenar. Målet bör vara att efterlikna kaninens naturliga diet till så stor del som möjligt. Vilda kaniner äter en variation av cirka 20 olika växter per dag, detta kan vi i fångenskap återskapa genom att dagligen erbjuda kaninen ett brett utbud av såväl färska som torkade växter. Under sommarhalvåret bör man med fördel plocka växter utifrån, dessa kan man även torka för att kunna ge under vinterhalvåret. I Sveriges Kaninvälfärdsförenings bok ”Allt för dina kaniner” finns ett komplett uppslag på vad för växter, träd och buskar som kaniner kan äta. Några exempel på lämpliga växter till kanin är: ruccola, persilja, dill, citronmeliss, nässlor, maskrosor, blåbärsris, löv från hallon -och svartvinbärsbuske, löv från lönn, rönn och asp. Tänk på att alltid introducera nya tillskott i kaninens diet med försiktighet, för snabb introducering kan medföra att kaninen drabbas av trumsjuka eller magatoni. Vid behov kan pellets ges som komplettering eller som godis. Undvik till så stor del som möjligt att ge kaninen grönsaker och frukt då dessa innehåller mer socker än vad som är lämpligt för en kanin. Ge aldrig kaninen ”människo-mat” så som bröd, potatis, pasta eller liknande. Undvik att servera mat ur skål, använd istället en aktiveringsboll, en snuffelmatta eller strö ut maten över golvet/marken så att kaninen får leta efter den. Servera kaninen vatten ur skål då detta är det mest naturliga och ergonomiska för kaninen.  

Dessa kostråd är framtagna i samarbete med leg. exotic-veterinär Ewa Urbanczyk.

Sveriges Kaninvälfärdsförening har tillsammans med ledande exo-veterinärer framställt en artikel som beskriver vikten av en korrekt diet hos kaninen. Vi rekommenderar att alla som funderar på att skaffa kanin eller som redan delar sitt liv med en eller flera kaniner läser artikeln.                 

Du finner artikeln här. 

Parasiter

Kaniner kan drabbas av både invärtes och utvärtes parasiter. Den vanligaste förekommande exokrina, det vill säga utvärtes förekommande, parasiten som kaniner kan drabbas av är mjällkvalster. Kaniner kan även drabbas av loppor och löss. Symptom på dessa är mjäll, håravfall eller om kaniner kliar sig mycket. Loppor och löss kan man även se i kaninens päls med blotta ögat. 

Invärtes, det vill säga endokrina parasiter hos kaniner är det som i folkmun brukar kallas för ”mask i magen”. Det finns flera olika typer av endokrina parasiter som kaniner kan drabbas av, några av de vanligaste är springmask, koccidier och Encephalitozoon Cuniculi, förkortat som E.C. Springmask brukar kunna ses som tunna vita maskar i kaninens avföring. Koccidier syns ej i kaninens avföring och förekomst av detta kan endast konstateras via avföringsprov. Symptom på att en kanin drabbats av koccidier kan vara att kaninen tappar vikt, har diarré eller blir uttorkad. Ibland uppvisas dock inga symptom alls. E.C är en parasit som kan angripa flera organ i kaninens kropp. Vanligt förekommande är att parasiten angriper kaninens nervvävnad med symptom så som balansrubbning eller lutning av huvudet som följd. Misstänker man att ens kanin har drabbats av Encephalitozoon Cuniculi bör den tas till en kaninkunnig veterinär omedelbart. 

Nos

En kanin som är snuvig eller snorar och nyser är en sjuk kanin. Kanske har den en luftvägsinfektion eller så kanske den är lite förkyld, oavsett vilket så är det väsentligt att man i detta läge tar kaninen till veterinären så att en odling kan tas på sekretet och rätt läkemedel kan administreras. En vanligt förekommande bakterie hos kaniner är Pasteurella. Den förekommer i kaninens näsgångar samt luftvägar. En kanin kan ha Pasteurella utan symptom. Vanligt förekommande symptom på Pasteurella är snuva, andningssvårigheter eller frekventa nysningar. Pasteurella kan leda till lunginflammation samt även sprida sig till ögon, öron, leder eller andra organ i kaninens kropp. Visste du att kaniner endast kan andas genom näsan? Detta är ännu en anledning till att alltid ta kaninen till veterinären vid misstanke om snuva.

Mun och tänder

Kaniner använder dagligen sina tänder till att gnaga och att mala grovfoder. En kanin med en dålig tandhälsa blir snabbt en sjuk kanin. Har kaninen ont i munnen vill den inte äta och en kanin som inte äter utvecklar snabbt trumsjuka eller i värsta fall magatoni. För kaniner är det av största vikt att de erbjuds en kost som består av minst 80% hö och örter. Detta eftersom det är främst detta som gör att de slipar sina molarer, det vill säga kindtänderna. En kanin som inte serveras tillräckligt med grovfoder utvecklar ”taggar” på sina kindtänder vilka bidrar till att kaninen inte längre kan mala grovfodret på ett korrekt sätt. Det är vanligt att kaniner får ”taggar” på sina kindtänder. Detta åtgärdas genom att tänderna slipas under narkos på en djurklinik. 

Bettfel är något som tyvärr drabbar många kaniner. En del kaniner föds med bettfel, en del utvecklar bettfel i tidig ålder och en del drabbas av bettfel i vuxen ålder, då ofta på grund av yttre trauma. Hos en kanin med korrekt bett ska de två undre framtänderna överlappas av de övre framtänderna samt möta de så kallade pegtänderna, de två små tänderna som sitter alldeles bakom kaninens framtänder. Bettfel är dessvärre inget som kan korrigeras och innebär antingen att kaninen avlivas eller att man opererar bort samtliga 6 framtänder på kaninen. Tänk på att aldrig klippa en kanins tänder då detta medför stor risk att tanden spricker, ibland ända ner till roten, och blir infekterad. 

Färgen på kaninens tänder kan variera. Gula tänder på en kanin behöver inte betyda att tänderna är dåliga. Har kaninen bruna, fläckiga eller svarta tänder kan det dock vara en indikation på att något är fel och kaninen bör tas till en veterinär för undersökning. 

Vi rekommenderar att man kontrollerar kaninens tänder hos en kaninkunnig veterinär minst en gång per år. 

Ögon

Ögonproblem bör alltid tas på allvar och en kanin med ögonproblem bör tas till veterinären snarast möjligt. Det händer att det fastnar päls, hö eller smuts i kaninens öga vilket kan medföra att ögat blir irriterat eller att kaninen får sår på hornhinnan. Ser du något avvikande inuti eller utanpå kaninens öga bör den tas till en veterinär snarast. Kaninen kan även få problem med ögonen om den har problem med tänderna, därför är det alltid viktigt att kaninens tänder undersöks vid problem med ögonen. Kaniner har tre ögonlock; ett undre, ett övre samt det tredje ögonlocket som ser ut som en vit hinna och träder fram ifrån kaninens ögonvrå. Oftast syns inte det tredje ögonlocket men på vissa större raser kan det vara synligt hela tiden. Kaniner som har problem med tänderna får ofta problem med ögonen till följd av detta. 

Öron

En av de vanligaste förekommande öronsjukdomarna hos kaniner är öroninflammation. Symptom på öroninflammation kan vara att att kaninen har klåda och kliar sig mycket i örat eller att den skakar mycket på huvudet/öronen. Kaniner kan även drabbas av infektioner i innerörat eller mellanörat, ett symptom på detta kan vara att kaninen har svårt att hålla balansen eller nystagmus, det vill säga ofrivilliga rörelser av ett eller båda ögonen. Öronproblem förekommer oftare hos vädurskaniner än hos toppörade kaniner. En studie gjort av Sveriges Kaninvälfärdsförening i samarbete med Animallogos Djurhälsa visar på en tydlig korrelation mellan öronproblem och hängande öron. Du kan ta del av studien här. 

Luftvägar

Eftersom kaniner endast kan andas genom nosen är det viktigt att de snabbt tas till veterinären vid misstanke om snuva. Symptom på snuva kan vara att kaninen nyser ovanligt mycket eller att det syns sekret i eller kring kaninens nos. Man bör även hålla koll på innersidan av kaninens framben/tassar, om där finns intorkat sekret kan även det vara ett symtom på snuva. Skulle kaninen ha avvikande andning kan det vara ett tecken på att kaninen utvecklat lunginflammation. Lunginflammation hos kaniner kan vara svår att upptäcka, man bör därför ta kaninen till veterinären omedelbart om man misstänker att den drabbats av det. En kanin som andas med starkt utvidgade näsborrar har svårt att få luft och behöver tas omgående till veterinär. Har kaninen dessutom huvudet riktat uppåt är läget mycket akut då detta är tecken på allvarlig syrebrist. 

Mage och tarm

De vanligaste sjukdomar som drabbar kaniner är magrelaterade sjukdomstillstånd. En kanin behöver äta ofta för att hålla igång mag- och tarmsystemet. Slutar kaninen äta och mag- och tarmsystemet slutar arbeta så blir kaninen snabbt dålig och den kan drabbas av så kallad trumsjuka. Trumsjuka betyder att mag- och tarmmotoriken har saktat ned. Kommer inte kaninen igång med att äta igen så utvecklas trumsjukan till slut till magatoni, det vill säga avstannad mag- och tarmmotorik. Symptom på att kaninen har ont i magen kan vara att den inte vill äta, att den är slö eller apatisk, att den går undan eller att den ligger och trycker med magen mot marken. Får man inte snabbt igång kaninens mage och tarm så bildas gaser i dessa, mängden gas i tarmarna och magsäcken kan till slut bli så stor att organen pressar ihop kaninens lungor vilket leder till att kaninen kvävs. 

Reproduktionsorganens sjukdomar

Kaniner kan bli könsmogna så tidigt som vid 3 månaders ålder. Från att en kaninhona nått könsmognad kommer hon brunsta ungefär var 5:e dag. Ägglossning triggas av att honan paras men kan även triggas av att vi klappar på kaninen. Det är när kaninen får ägglossning men förblir obefruktad som hon kan bli skendräktig. Detta innebär att honan boar, drar päls, gnyr och kan verka uppstressad. Vi rekommenderar att man kastrerar sina kaniner, både honor och hanar. Livmoderrelaterade sjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna hos okastrerade kaninhonor. Så mycket som 60% av alla okastrerade honor drabbas av detta. Symptom på livmoderrelaterade sjukdomar är tyvärr diffusa och svåra att upptäcka och när de väl upptäcks är det tyvärr ofta redan för sent. 

Skelettet och åldersrelaterade åkommor

Benbrott är relativt vanligt förekommande hos kaniner. Det kan ske om kaninen ramlar, om man håller fast den när den försöker sprattla sig loss eller liknande. Även om kaniner läker snabbt så är benbrott överlag svårläkta och det beror helt på vart på kroppen brottet sker. 

Artrit, artros, spondylos och andra ledsjukdomar är åldersrelaterade åkommor kopplade till kaninens skelett som är vanligt förekommande vid hög ålder. Precis som hos människor finns inget botemedel mot detta utan det behandlas i så fall med smärtstillande samt antiinflammatoriska läkemedel. Man måste även se till att anpassa kaninens boende då kaniner som är äldre och stela i lederna eller har ledsjukdomar kanske inte kan hoppa och röra sig på samma sätt som tidigare. 

Miljörelaterade sjukdomar

Kaniner som bor i en ohygienisk miljö blir sjuka. Deras luftvägar påverkas av att bo i ammoniak som utsöndras av avföring och urin. Kaniner kan få frätskador på fötter, ben och buk av att bo i en smutsig miljö. Det är även vanligt att kaniner som bor på olämpligt ej sviktande eller smutsigt underlag utvecklar pododermatit, alltså trycksår. Trycksår är svårbehandlat. Titta under din kanins baktassar, inspektera kaninens hälar. Dra fingret igenom pälsen på hälen. Är där en kal fläck utan päls har kaninens trycksår. Ibland behöver trycksår behandlas lokalt, ibland räcker det med att vidta åtgärder i kaninens boendemiljö för att trycksåret ska läka eller för att förhindra att trycksåret blir värre. 

Pälsvård och kloklippning

Människan har under åren avlat fram kaniner med många olika typer av pälslag. Med detta medför även en hög andel kaniner som lider av detta. Många människor vet inte hur man på bästa sätt tar hand om exempelvis en teddypälsad kanin. Det är oerhört vanligt att långpälsade kaniner ser välvårdade ut och att deras ägare tror att de gjort ett bra jobb med att borsta kaninen. När man sedan känner igenom kaninen ordentligt, framför allt vid rumpan, kan man ofta känna stora kakor av tovor. Att klippa bort tovor på en kanin är vanskligt eftersom det har väldigt elastiskt och tunn hud och man riskerar att klippa dem i huden. Man bör därför raka bort tovor på kaniner. Överlag så bör man hålla långhåriga kaniner kortklippta för att försäkra sig om att de inte bildar smärtsamma tovor. 

Kaniner kan även drabbas av fukteksem, även kallat “hot spots”. Ett vanligt ställe på kroppen där fukteksem utvecklas är under hakan eller på sidorna vid munnen. Detta beror ofta på att vissa kaniner doppar munnen/hakan i vattenskålen när de dricker och att de således är konstant blöta. Det första man bör göra i detta fall är att raka bort pälsen på och kring området, man kan även tvätta försiktigt med klorhexidin och därefter smörja med medicinsk honung. Blir det inte bättre inom kort bör veterinär kontaktas. 

Hur ofta man bör klippa en kanins klor varierar från individ till individ, precis som hos människor. En tumregel på normalpälsade kaniner är att klon inte ska sticka ut ur pälsen på fötterna. 

Kaninapotek

Som kaninägare finns det vissa saker man alltid bör ha hemma för att kunna ge sin kanin adekvat vård när behovet uppstår. Receptfria läkemedel så som Minifom, Lactulos, medicinsk honung och antiseptisk sårgel kan göra underverk. Critical Care är ett absolut måste att ha hemma om man har kaniner. Det är ett hö-pulver som man blandar med vatten och använder till att stödmata kaniner med. Se till att ha 1ml-sprutor hemma för administrering av medicin samt en specifik spruta till att ge Critical Care med. En sådan spruta kallas Supreme Recovery Stödmatningsspruta och den rymmer 15ml. Se till att ha NaCl hemma för eventuell rengöring av sår. Det är även bra att se till att ha receptfria ögondroppar hemma. Man bör även se till att ha ett Kolla-Masken-Test hemma som man kan använda vid misstanke om att kaninen har parasiter. 

Kommer snart.

I det vilda bor kaniner i kolonier tillsammans med artfränder. Kaniner är bytesdjur och för att de ska känna sig så trygga som möjligt bör de bo med andra kaniner. Av andra kaniner får de dessutom något som vi människor eller andra djurarter aldrig kan erbjuda. Vi brukar säga att en ensam kanin kan må bra och vara lycklig men den kommer alltid må ännu bättre och vara ännu lyckligare om den bor tillsammans med artfränder. Alla som gått från att ha en kanin till att ha två eller flera säger samma sak: de kommer aldrig mer ha en ensam kanin igen. Vi ser ingen anledning till att man som ägare ska neka sin kanin en artfrände. Har man endast möjlighet att bara ha en kanin är det så i så fall bättre att avstå. 

Det som sätter käppar i hjulet för många kaninfamiljer när det kommer till att skaffa en artfrände är ihopsättningen. Många tycker att det är svårt eller otäckt att sätta ihop kaniner. En viktig aspekt att ha i åtanke när det kommer till ihopsättning av kaniner är att det tar tid. Man får inte ha bråttom. Det är inte heller säkert att ihopsättningen blir lyckad första gången, då får man ta en paus och fortsätta vid ett senare tillfälle. En ihopsättning bör alltid ske på en neutral yta, det vill säga en yta där ingen an kaninerna har ett etablerat revir. Tänk på att kaniner är bytesdjur och att det därför är viktigt för dem att känna att de hela tiden har kontroll. Kontroll för en kanin är att ha gömställen, att kunna komma undan det som de anser vara en fara. Alla gömställen bör ha minst två in- och utgångar för att förhindra att någon av kaninerna blir inträngd.

Värt att ha i åtanke vid ihopsättningar av kaniner är även att kaniner inte är till naturen aggressiva. När en kanin agerar så som vi upplever aggressivt är det i stort sett alltid på grund av att den känner sig hotad, osäker eller rädd och därmed agerar defensivt. Därför är det av största vikt att se till att kaninerna är så trygga som möjligt när man gör ihopsättningen. En trygg grund för kaninerna bidrar till en enklare ihopsättning. 

Vill man ha vägledning eller lämna bort sina kaniner för ihopsättning rekommenderar vi att man anlitar Kaninkonsulten. Kaninkonsulten är ett företag som fokuserar på ihopsättningar av kaniner och drivs av vår ena grundare Therese som har över 300 lyckade ihopsättningar i bagaget. 

Det som sätter käppar i hjulet för många kaninfamiljer när det kommer till att skaffa en artfrände är ihopsättningen. Många tycker att det är svårt eller otäckt att sätta ihop kaniner. En viktig aspekt att ha i åtanke när det kommer till ihopsättning av kaniner är att det tar tid. Man får inte ha bråttom. Det är inte heller säkert att ihopsättningen blir lyckad första gången, då får man ta en paus och fortsätta vid ett senare tillfälle. En ihopsättning bör alltid ske på en neutral yta, det vill säga en yta där ingen an kaninerna har ett etablerat revir. Tänk på att kaniner är bytesdjur och att det därför är viktigt för dem att känna att de hela tiden har kontroll över sin situation. Kontroll för en kanin är att ha gömställen, att kunna komma undan det som de anser vara en fara, till exempel en annan kanin som de inte känner. Alla gömställen bör ha minst två in- och utgångar för att förhindra att någon av kaninerna blir inträngd. De behöver sedan bo tillsammans på denna yta tills de är tillräckligt stabila att flytta hem, detta tar vanligtvis mellan 1-2 veckor. Flyttar man ”hem” kaninerna för tidigt så kommer de börja bråka. Det tar tid för kaniner att bli tillräckligt stabila med varandra för att inte bråka när de flyttar ”hem”. 

Värt att ha i åtanke vid ihopsättningar av kaniner är även att kaniner inte är till naturen aggressiva. När en kanin agerar så som vi upplever aggressivt är det i stort sett alltid på grund av att den känner sig hotad, osäker eller rädd och därmed agerar defensivt. Defensivitet är inte samma sak som aggressivitet. Därav är det av största vikt att se till att kaninerna är så trygga som möjligt innan och under ihopsättningen. En trygg grund för kaninerna bidrar till en enklare ihopsättning. 

En ihopsättning bör alltså aldrig ske på en liten yta eller en kal yta eftersom man då tar bort kaninernas trygghet. Vi avråder starkt från metoder som exempelvis badkarsmetoden samt så kallad ”tablebonding” som är vanlig i andra länder eller transportburmetoden som tyvärr är vanlig i Sverige. Det många tror händer, vilket även är det som tyvärr ofta nämns online, när man sätter två kaniner tillsammans på en sådan liten yta och sedan åker bil, något som de flesta kaniner finner otäckt, är att kaninerna blir rädda och således söker trygghet i varandra. Detta stämmer dock inte utan det som egentligen händer när man stänger in en kanin med något de upplever är eller kan vara ett hot (en kanin de inte känner) är att man triggar en stressrespons. Kaniners svar på stress är den så kallade ”fight, flight or freeze”- responsen. Det vill säga att om de utsätts för en situation som de upplever mycket hotfull så kommer de svara på denna situation genom att antingen ”fight” – slåss, ”flight” – fly, eller ”freeze” – bli paralyserade. Vid metoder så som transportburmetoden är det främst det sistnämnda som händer, det vill säga att kaninerna blir paralyserade av skräck. Vi godkänner inte sådana metoder av ihopsättningar då dessa inte är etiskt försvarbara gentemot kaninerna. Det finns bättre metoder att tillgå. 

Vill man ha professionell vägledning eller lämna bort sina kaniner för ihopsättning rekommenderar vi att man anlitar Kaninkonsulten. Kaninkonsulten är ett företag som fokuserar på ihopsättningar av kaniner och drivs av vår ena grundare Therese som har närmare 500 lyckade ihopsättningar i bagaget.